tisdag 28 april 2009


Det ringde en dam igår som hade en massa kläder hon ville bli av med. Hon skulle flytta från sitt hus. Jag sa lite artigt att jag nog inte är intresserad. Jag är mammaledig nu. Och jag vet inte om jag ska starta upp igen.
Ni med egna företag kanske förstår. Det där att man känner sig jagad. Vill bara avsluta. Kunna vara osynlig och njuta av andras företag och drivkraft, när man själv känner sig helt uttömd.
Så frågade jag ändå, kunde ju inte låta bli, vad det var för kläder hon hade.
"Jooo, det är från 50-60-70-talet, bra skick, storlek small, skor till förbannelse, och en massa väskor".
Söta damen och jag bestämde förstås träff i maj.
Så får vi se. Jag anar ett litet tecken. Några tecken till har dykt upp.
Det är speciellt med människor som man träffar i det där jobbet.
De som ringer och säger att de har så mycket fina grrrrejoooor, och så ligger det några stora, flottluktande, noppriga 90-talsblusar på sängöverkastet.
Och så är det de med handsytt, perfekt sorterat efter årtionden, färg och hejsanhoppsan. Säger. Ta en kopp kaffe med mig. Du får fria händer. Men sen när man har plockat ut det som är intressant så ångrar de sig. Och man vill bara slänga kaffet på dom och säga jag har bättre saker för mig än att hänga här.
Sen. De goda, fina, generösa. Med röda klackstövlar som trippat runt i London, klänningar på dans, svarta fjädrar i Paris.
Och man tänker. Där. Bakom det kortklippta, gråa håret, det bleka, allvarsamma, rynkiga ansiktet, gömmer sig en drömmare som jag.
Och så känns det som att man är släkt på något vis när man håller handen och kysser på kinden hejdå.

11 kommentarer:

Hanna Persson sa...

fyyy vad avundsjuk jag blir! Lyllo dig! :)

mammagumman sa...

Spännande! Hoppas det är en skattgömma!

anna sa...

ja, det där med skorna låte ju som en skattkista för en skodesigner som mig! Säg till om du inte är intresserad, det kan vara något för mig!

Ulrika sa...

Åh, gud vad spännande, jag riktigt ryser! Det är kanske ett tecken. Helt värt att följa upp i alla fall!

woa sa...

Välkommen till vintagenätverket kära du! Och hoppas att det blir några fynd hos tanten. Det låter ju så.

pappan och havet sa...

åh hoppas att du startar upp igen, jag ska snart flytta till växjö.

Elin sa...

Jag hittade ingen mailadress till dig så jag skriver här: Går det bra om jag lånar bilden på soffan, i ett av dina inlägg, den 14 april tror jag det var?

Jag är på jakt efter en likadan eller liknande soffa och tänkte att jag eventuellt kunde använda mig utav bilden som exempel.

Underbar blogg för övrigt :)

/Elin

Sakta en tur sa...

Vad fint skrivet. Jag vill ocksa ha en liten tant som skickar fina klader till mig.

Josefin sa...

ja jag hoppas det med! det kan verkligen glimma hos såna damer.
tack Moa! och nu har jag äntligen förstått hur man lägger in länklista! det känns så himla kul att få vara med!
elin- det går finfint. lycka till i sökandet.
agnes - flytta hem igen! och borra ner dina tår i gräset.
kramar!

Drömma Lotta sa...

Haha, jag förstår PRECIS vad du talar om. Hade själv tänkt skriva ett liknande inlägg för ett tag sedan när jag fått upp ett "spår" och så var det sessa fläckiga 80-tals kläder med noppor i.

Damer med stil kommer i olika skepnader tydligen :)

Välkommen till nätverket, jag skriver om det senare jag med.
Kram,
Drömma-Lotta

CalamityJem sa...

You describe things very beautifully, it's always a pure joy to read your blog posts, not forgetting the inspiring photos that go with the words, delightful :)