Jag har inte tid att blogga just nu. Den här tiden i livet. Å så intensivt. Barn sjuka. Mamman trött. Vill så mycket. Gör sitt bästa.

Därför tar jag en liten paus ifrån det här. Nu. Kommer tillbaka när jag orkar. Med nya krafter.

Tusenmiljonerkramar genom rymden.

Och kärlek.

(Bilder ifrån Hemnet)

Jag har ont i ryggen. Men jag bär ändå.

Några helgens bästa.

Att pizzabagaren bugade sig och höll upp dörren för mig. Som en gentleman.

Zebratatueringen jag fick på ryggen idag av E, när jag låg på magen i solen i köket.

När vi lekte med boll på gården, i tygskor och stickade tröjor.

Min bebis alla leenden.

Sovmorgnarna.

Snälla, kan inte jag bara få köpa det här huset lite billigt!?

Jag skulle kunna gå där. Snubbla på mattorna med min rostade ostsmörgås. Dra fingrarna över pianot. Plocka röda vinbär i en stor skål och ställa på trappan. Hälla upp mjölk till katten och låta flugorna surra i värmen. Lyssna på knastriga lp-skivor. Glänta försiktigt på gardinen, se havet.

(bilder av okänd fotograf)

Klockan är mycket nu.

Och jag såg två änder i rosa vatten. En släckt frisörsalong. Snödroppar, som små familjer. Ett höghus med godis i alla färger. En funderande cyklist som bet sig i kinden.

Jag mätte mina små barn. Med penna på väggen.

Lamija, du gör så vackert.