onsdag 17 juni 2009


Har alltid fascinerats av hur finurlig och dåraktig naturen kan vara. Fläckar, ränder och rutor som lockar eller skrämmer. Eller gömmer. Och alla dessa horn. Som ibland är helt värdelösa att stångas med. Visste ni tillexempel att det händer att bockarna trasslar ihop sig i varandra och dör för att de inte kommer loss och kan äta?
Jag tänker på människan. Och människans drifter. Hur man vill vara likadan eller sticka ut. Flock, fiende, underkastelse, jakt.
En av mina favoritböcker är en gammal bok om Afrikas djurliv. Den är väldigt fin att titta i.

3 kommentarer:

Anne sa...

Åh vilken vacker och tänkvärd blogg!
jag är på bloggjakt nämligen...
och blir så glad när jag hittar nåt som verkligen inspirerar

merci!

P. sa...

Det är faktiskt rätt sjukt det där med djuren och alla deras kroppsliga egenskaper.

Själv håller jag mycket på med hästar och där är det så enkelt att de vita hästarna alltid blir utmobbade på grund av att de "syns bäst".

Tack för en härlig blogg!

Josefin sa...

å tänkvärd vad glad jag blir att du tycker det!
P - ja och det är rörande hur de rullar sig i leran för att passa in! tack själv!