Barnklänningar har plockats fram för nu börjar E visa lite intresse. Rättare sagt, hon vill bara ha klänning numera. Som att vända en hand. Min mormor sydde fantastiska klänningar som hon lyckligtvis sparat och hängt i sina magiska garderober, dit ljuset faller in genom små fönstergluggar. Jag har henne och min kära mor att tacka för att det mesta sparats och inte skänkts bort i någon slags osentimental moderniseringsfas.Jag har längtat efter att bland annat plocka fram dessa små ljuvligheter. De är lite stora för henne ännu, men till sommaren så.
Jag gick upp på vinden innan. Lillpojken är sjuk igen. Lisa fick en vacker son inatt!
Och så är jag svag för fåglar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar